Arbetets natur förändras. Hybrid- och virtuellt förstahandsarbete är mer populärt än någonsin, och traditionella arbetstider från 9 till 5 blir allt mer sällsynta. Dessa mer flexibla arrangemang har en rad fördelar för arbetstagare, från minskade pendlingstider till möjligheten för arbetsgivare att locka kompetens bortom de geografiska gränserna.
Men hur påverkar detta balansen mellan arbete och fritid? När vi utvecklar vår förståelse för hur vårt arbete kan anpassa sig till dessa kulturella förändringar börjar många av oss identifiera konflikter som orsakar obalans mellan våra yrkesliv och privatliv.
Om du känner dig pressad att arbeta mer när du arbetar hemifrån, eller om ditt schema börjar inkräkta på din fritid, då har du kommit rätt. Innan vi börjar diskutera våra tips för en bättre balans mellan arbete och fritid ska vi emellertid påminna oss själva om vad detta begrepp egentligen betyder.
Vad är ”balans mellan arbete och fritid”?
Vi hör ofta termen "balans mellan arbete och privatliv" nämnas nuförtiden, både av privatpersoner och företag. Men vad betyder det egentligen?
Enligt Cambridge Dictionary är balans mellan arbete och privatliv "den mängd tid du lägger på att göra ditt jobb jämfört med den mängd tid du tillbringar med din familj och gör saker du tycker om".
Alla uppleva detta på ett unikt sätt. För en arbetande förälder kan detta innebära att du har flexibiliteten att förbereda barnen för skolan på morgonen och delta i deras aktiviteter, samtidigt som du kan utvecklas i din yrkesroll.
För en soloprenör, frilansare eller småföretagare kan balans mellan arbete och privatliv helt enkelt vara att ha tid att äta och sova gott varje dag.
Men det finns några övergripande teman som definierar en bra balans mellan arbete och fritid:
- Att ha förmågan att göra de saker du behöver göra – som att äta, sova och gå på läkarbesök
- Att ha förmågan att göra saker man vill göra – som fritidsaktiviteter och hobbyer
- Att kunna tillbringa tid med nära och kära, utan att du bara sitter och tänker på jobbet
- Att inte oroa dig över jobbet när du inte arbetar
Varför är detta viktigt?
De flesta av oss håller med om att det är viktigt att upprätthålla en gräns mellan våra privata och professionella liv. Med ett ökat fokus på balansen mellan arbete och fritid försvinner emellertid förståelsen för varför detta är så viktigt ibland i ett enormt utbud av tips, råd och tillgängligt stödmaterial.
För vissa kan det vara svårt att föreställa sig en bra balans mellan arbete och fritid eftersom de aldrig har upplevt den. Det är just därför en bra balans mellan arbete och fritid är så viktig – enkelt uttryckt för att det finns annat i livet än bara jobb!
Varje förvärvsarbetare – vare sig du är soloprenör, frilansare eller anställd – behöver en sund balans mellan arbete och fritid. Det finns en mängd olika anledningar till detta, som till exempel:
- Minska stress och undvik utbrändhet
- Bättre fysisk och mental hälsa
- Förbättrad produktivitet och kreativ förmåga
När du har utrymme att fokusera på bara en sak – vare sig det är en arbetsuppgift, en hobby eller att bara tillbringa kvalitetstid med nära och kära – tränar du din förmåga att vara ”närvarande” i det du gör.
Utmaningar för en bra balans mellan arbete och fritid – och hur man övervinner dem
Vi har förklarat vad balans mellan arbete och fritid betyder och varför det är viktigt. Så hur ser varningstecknen ut om du behöver fokusera lite på din balans mellan arbete och fritid?
Här beskriver vi 10 vanliga hinder för en god balans mellan arbete och fritid, och våra lösningar för hur du, dina kollegor och ditt företag kan övervinna dem.
1. Företagskultur
Vi tänker ofta på företagskultur som den sociala och fysiska arbetsmiljön – oavsett om det finns coworking-utrymmen på kontoret eller individuella arbetsbås, till exempel.
Men termen avser också de värderingar som driver ett företag. Principerna som ett företag står bakom – både internt inför personalen och externt inför klienter eller kunder – kommer att skapa vissa standarder eller förväntningar som sipprar ner i kulturen.
Kulturkänslan som ett företag skapar bör odlas till stöd för utveckling. Men att nå mål ska aldrig påverka medarbetarnöjdheten negativt. Ingen kommer att vilja vara kvar så länge att de ser företaget nå målen om de känner att deras ansträngningar inte uppskattas, eller deras åsikter inte får något gehör.
”Kulturen” ska aldrig pressa någon – nyanställd eller rutinerad – att bli något de inte är. För nyutexaminerade medarbetare kan ett företag med en aktiv afterwork-kultur vara jättebra, men för mer erfarna kolleger med andra prioriteringar (till exempel familj) kan det bli en börda att känna sig tvingad att delta i aktiviteter efter arbetet varje vecka (till exempel).
Lösning: Arbetsgivare bör vara medvetna om att obligatoriskt nöje sällan är roligt för alla. Använd samarbetsverktyg för att engagera medarbetare i diskussioner kring att rösta om teamaktiviteter.
För anställda – att övervinna denna barriär kan börja så tidigt som på intervjun och under onboardingen. Du kan kontakta befintliga medarbetare och fråga vad de tycker om företagskulturen, för att förstå om den passar dig.
2. Företagspolicyer
Sättet ett företag strukturerar arbetsplatskulturen på beror ofta på policyer. Detta inbegriper många saker, inklusive arbetstid, betald sjukfrånvaro, förmåner och tillgång till psykisk hälsovård.
När dessa faktorer inte ses över regelbundet kan policyer bli föråldrade – se bara hur snabbt covid-19-pandemin förändrade prioriteringar och arbetsmönster.
Företagspolicyer blir en utmaning för balansen mellan arbete och fritid när de börjar bli begränsande. Detta kan till exempel vara en brist på flexibla arbetsmöjligheter som gör det möjligt för personalen att arbeta tider utanför den traditionella 9–5.
Lösning: För chefer, uppmuntra dina anställda att vara öppna om hur du kan göra deras arbete mer hanterbart, så att det inte spiller över på deras privatliv. Detta kan vara ökat stöd för föräldrar och vårdnadshavare, eller längre lunchraster för att ge anställda möjlighet att delta i rådgivning, psykiskt stöd eller läkarbesök.
3. Ledning
Chefer är avgörande för balansen mellan arbete och privatliv, särskilt när det gäller arbetsbelastning och uppgiftshantering. De är inte bara de som delegerar uppgifter mellan sina teammedlemmar, utan är också vanligtvis den första kontakten om något är fel.
Problem på arbetet kan förvärras om du känner att du inte kan prata med din chef om något tynger dig – och ännu mer om ledningen som helhet saknar utbildning för att hantera komplexa frågor kring balansen mellan arbete och fritid.
Chefer kan också vara orsaken till dålig balans mellan arbete och fritid. Genom att pressa dig och dina kollegor att arbeta längre och hårdare, eller uppmuntra er till obetald övertid för att nå vissa mål eller nyckeltal kan en chef styra dig mot utbrändhet.
Lösning: Chefer och arbetsledare ska utbildas i att upptäcka tecken på stress och dålig balans mellan arbete och fritid bland sina kollegor, och arbeta tillsammans med personalen för att hjälpa dem att övervinna detta.
4. Impostersyndrom
Har du svårt att tro att dina framgång är välförtjänta, och kompenserar för detta genom att arbeta ännu hårdare? Eller tycker du inte att du är så kompetent som andra uppfattar dig som? Dessa är två tecken på vad som brukar kallas bluffsyndromet.
För många handlar bluffsyndromet inte bara om tvivel på sig själv. Det kan också handla om brist på självförtroende i yrkesrollen, överkänslighet mot misstag eller kritik, en överväldigande rädsla att göra någon besviken och utbrändhet eftersom man kämpar för hårt.
Enligt forskning från Asana rapporterar 62 % av kunskapsarbetare (såsom programmerare, redaktörer, jurister och akademiker) över hela världen att de upplever impostersyndrom. Och de i högre positioner är faktiskt mer benägna att uppleva det än yngre teammedlemmar.
Lösning: Det finns ett antal saker som företag kan göra för att bekämpa impostersyndromet. Dessa inkluderar transparens kring organisationens mål, utveckling av utbildnings- och mentorskaps- eller "kompis"-program och tillhandahållande av stöd för psykisk hälsa.
På individnivå är det en bra idé att fokusera på fakta när känslan av att vara en bluff smyger sig på. Ta ett steg tillbaka, och försök ta ett större perspektiv – påminn dig själv om de färdigheter och erfarenheter du har med dig i din roll. Istället för att jämföra dig själv med andra ska du fundera på hur långt du har kommit sedan förra året eller för fem år sedan.
Du ska utnyttja alla möjligheter att lära dig av dina kollegor. Boka ett möte med en mentor eller handledare, anteckna de punkter som känns mest rimliga, och spara denna information på en plats som du enkelt kan komma åt om bluffsyndromet gör sig påmint.
Du kan också skapa ett dokument i Dropbox Paper för att ha en lista med beröm, trevliga anteckningar från kollegor och sammanfattningar av dina prestationer. Hänvisa till detta när impostersyndromet börjar smyga sig på, så att du kan bli påmind om de fantastiska saker du har åstadkommit.
Chefer bör också föregå med gott exempel. Beteenden som en bra chef bör uppvisa är till exempel:
- Att ta ledigt och inte arbeta utanför ordinarie arbetstid – detta kan få ditt team att känna att de inte jobbar tillräckligt hårt, vilket förvärrar känslan av bedragarsyndrom
- Att erkänna och dela sina egna känslor kring utbrändhet eller bluffsyndromet
- Att stämma av med teammedlemmar individuellt och som kollektiv
- Att dela tydlig och praktiskt användbar feedback med teammedlemmarna tidigt och ofta
- Att berömma teammedlemmar för ett väl utfört jobb
5. Kommunikation som alltid är igång
Det kan vara kul att ha en gruppchatt med kollegerna och följa varandra på sociala medier om ni alla är kompisar. Risken kan emellertid vara att detta gör att du glider tillbaka till – eller aldrig helt lämnar – ditt ”arbetsläge”.
Det blir ännu svårare att skilja ditt yrkesliv och privatliv om du har arbetsrelaterade appar på din privata telefon, som Google Spaces eller Gmail. Dessa kan vara praktiska om du ofta arbetar på språng. Men har du dem på telefonen är det frestande att kolla mejlen utanför kontorstid eller på semestern, bara för att hålla koll på vad som händer.
Lösning: Försök att göra det till en vana att stänga av arbetsnotiserna på din telefon så fort du är klar för dagen.
På företagsnivå skulle ledningen kunna uppmuntra till en mer asynkron kommunikationsstrategi. Detta är när det finns en tidsfördröjning mellan att kommunikation tas emot och besvaras – vilket innebär att det inte finns något krav på att svara på ett meddelande eller mejl direkt.
Möten och andra videomeddelanden, till exempel utbildningsvideor, spelas in i förväg så att innehållet kan visas vid ett senare tillfälle.
När personalen har möjlighet att ta in information i sin egen takt med mindre press att ge ett snabbt svar är de mindre benägna bli utbrända på grund av konkurrenskrav och mer benägna att använda sin tid produktivt.
6. Otydliga arbetsprioriteringar
När arbetet blir alltmer digitalt kan vissa medarbetare märka att deras jobb faktiskt är flera roller sammanslagna i en – en ”innehållsskapare” kan till exempel hantera sociala medier, fysiskt innehåll, e-postmarknadsföring och mycket annat.
Detta betyder att det kan vara svårt att specificera dina prioriteringar för en viss dag. Bluffsyndromet kan börja göra sig påmint, och det blir svårt att dra en tydlig linje under arbetsdagen.
Lösning: Sätt gränser med dina kollegor så att du inte tar på dig för mycket! Använd resurser för uppgiftshantering i Dropbox Paper för att skapa teamdagordningar och projektplaner, så att alla vet vem som gör vad och när.
Om du gillar att hålla dig till en stabil rutin och sluta klockan 17 ska du bestämma vilka uppgifter som är mer brådskande och prioritera de som måste slutföras under de närmaste 24 timmarna. På så vis behöver du inte oroa dig för din ”att göra”-lista när du loggar ut vid dagens slut.
7. Otrygga arbetsvillkor
Detta är en stor fråga för soloprenörer, frilansare och småföretagare. För många av oss är karriären en del av vår identitet, och vi bedömer vårt arbete utifrån våra prestationer. Och även när så inte är fallet är de flesta människor beroende av arbetet för den ekonomisk säkerhetens skull.
Arbetsmarknadens instabilitet påverkar många arbetstagare idag –forskning tyder på att det kan vara värre för hälsan att leva i rädsla för att förlora jobbet än att faktiskt förlora jobbet. Känslor av osäkerhet och ångest kan driva dig att ta på dig ännu fler uppgifter på jobbet, till den grad att ditt arbetsschema börjar inkräkta på ditt privatliv.
Lösning: För det första är det viktigt att erkänna och acceptera hur du känner. Du kan sedan använda denna självinsikt för att identifiera och förstå vilka aspekter av din situation du kan kontrollera. Detta hjälper dig att återfå lite perspektiv och låter dig bekräfta ditt värde både på jobbet och hemma.
Du bör också vara villig och redo att acceptera förändring när den uppstår. Omformulera förändring som en möjlighet, och en chans att växa och lära sig. Var proaktiv snarare än reaktiv – sätt upp en personlig utvecklingsplan (PGP) med Dropbox Paper för att utarbeta dina karriärplaner och utvecklingsmål.
8. En kultur av sidoinkomster
Sidoinkomstkulturen frodas bland arbetsnarkomaner som romantiserar hårt arbete. Sidoinkomstkulturen kommer härifrån och är anledningen att många har ett andra projekt utanför heltidsanställningen, som komplement till inkomsten.
Att ha en sidoinkomst kan vara ett bra sätt att få utlopp för kreativiteten och en möjlighet att driva projekt du verkligen brinner för. Om du lyckas kan det till och med leda till en blomstrande frilanskarriär. Detta måste emellertid hanteras på ett bra sätt. Du vill inte lägga åtta timmar om dagen på ditt vanliga jobb och sedan ägna varje ledig minut på kvällar och helger till din sidoinkomst.
Lösning: Planera och organisera din tid med Dropbox Paper och andra produktivitetsverktyg. Skapa några personliga förväntningar på hur en "bra" arbetsdag ser ut – du måste se till att du har tid att äta, vila och göra andra saker förutom arbete!
9. ”Sjuknärvaro” och skuldkänslor
Tillbringar du någonsin mer tid på jobbet än du borde, även när du är sjuk? Detta kallas ”sjuknärvaro” – du är fysiskt närvarande (eller online om du jobbar på distans), men du är inte särskilt produktiv och kan faktiskt vara mer benägen att göra misstag.
Detta är ett stort problem i företagskulturer där långa arbetsdagar och sena nätter på kontoret ses som normen, ett beteende som ofta odlas av ledningen. Det kan leda till att personalen får skuldkänslor om de avslutar för dagen i normal tid eller ansöker om ledighet, eller känner att de helt enkelt aldrig gör tillräckligt.
Lösning: Den här börjar egentligen högst upp, där ledningen och den högre personalen föregår med gott exempel.
Uppmuntra dina kollegor att ”stämpla ut” i tid. Skicka inte mejl relaterade till arbetsuppgifter sent på dagen (i synnerhet inte en fredag!) och räkna med att uppgiften ska hanteras direkt. Visa empati och förståelse när en kollega sjukanmäler sig – låt hen inte få skuldkänslor med påminnelser om hur mycket arbete som väntar på jobbet!
10. Att inte ha en separat arbetsplats
Distansarbete har ökat i popularitet de senaste åren. Denna lösning har en mängd fördelar, men för många har den tagit bort de fysiska skillnaderna mellan arbetsplatsen och hemmet.
Utrymmesbegränsningar är en utmaning för många som arbetar med hemmet som bas. Inte alla har lyxen att kunna upprätta särskilt kontor eller välja ett extra rum att arbeta i. Att bo och arbeta på samma plats kan ibland få dig att känna dig dränerad eftersom du aldrig riktigt ”åker hem” från ”jobbet”. Följaktligen kan det sluta med att du får längre arbetstider än vad du skulle haft på kontoret.
Men detta behöver inte bara handla om fysiskt utrymme. Har du använt din personliga bärbara dator i jobbet? Då vet du hur lätt det kan vara att blanda samma det privata och jobbrelaterade livet – särskilt om du inte har ett ordentligt filsystem på plats!
Lösning: Som chef eller handledare, varinte rädd för distansarbete! Arbetsgivare måste vara redo att stödja en övergång till hybridarbete eller helt distansarbete, med början i introduktionsprocessen för anställda. Detta inkluderar även utbildning för anställda, samt att få feedback på välbefinnande och arbetstillfredsställelse från distansarbetare.
På individuell nivå, försök att upprätthålla ett organiserat filsystem som håller dina arbets- och personliga filer separerade. Dropbox molnlagring är perfekt för detta.
Arbeta för att leva, lev inte för att arbeta
Att hitta en bättre balans mellan arbete och fritid är en ständigt pågående process – du kommer inte att hitta den över en natt. Dina omständigheter kanske förändras, vilket innebär att din ”balans” kan behöva anpassas när prioriteringarna inte längre är desamma.
Du behöver vissa resurser som hjälper dig förstå om dina prioriteringar stämmer överens med sättet du tillbringar din tid på. Dropbox erbjuder ett säkert och användarvänligt utrymme som låter dig förstå hur en bra balans mellan arbete och fritid ser ut för dig.
Från olika team- och personliga konton för att hålla dina "arbets-" och "privatliv"-filer separerade, till innovativa funktioner och integrationer som gör att du kan arbeta flexibelt, har Dropbox verktygen som hjälper dig att ta stegen mot en mer balanserad fördelning mellan arbete och privatliv.
